\newpage
\pagestyle{empty}
\Hb{Adolf Fredrik Lindblad}

\begin{multicols}{2}
Adolf Fredrik Lindblad, född den 1 februari 1801 i Skänninge, död den
23 augusti 1878 i Linköping (begravd på Skeda kyrkogård i
Östergötland), var en svensk tonsättare.

Adolf Fredrik Lindblad föddes som utom\-äktenskaplig son till den
17-åriga gäst\-givardottern Märta Helena Friberg på gästgivaregården vid
Stora Torget i Skänninge. Han togs tidigt om hand av köpmannen Carl
Jacob Lindblad i Skänninge, gift med Lindblads mors moster. Det var
efter Carl Jacob som Adolf Fredrik fick sitt efternamn Lindblad.

Från 1822 studerade han musik för J C F Haeffner vid Uppsala
universitet och kom där i kontakt med samtidens främsta musikaliska
och litterära personer, till exempel Erik Gustaf Geijer och P D A
Atterbom med vars kusin, Sophie Kernell från Bleckenstad, han senare
gifte sig. Överstinnan Malla Montgomery-Silfverstolpe välkomnade redan
1823 Lindblad till sina musikaliskt-litterära salonger och bidrog
mycket till Lindblads utbildning och popularitet, bland annat
ombesörjde hon hans studieresa till Tyskland 1825--1827 tillsammans med
E G Geijer. Här studerade han bland annat för Zelter i Berlin och blev
bekant med en annan av Zelters elever, Felix Mendelssohn.

1827--1861 drev Lindblad en musikskola i Stockholm. Bland hans elever
återfanns bland andra kronprinsen, sedermera kung Oscar I, och hans
barn, Prins Gustaf, ”sångarprinsen” kallad, (som bland annat skrev
Sjungom studentens lyckliga dag), och prinsessan Eugenie, men framför
allt sångerskan Jenny Lind som en längre tid bodde i det Lindbladska
hemmet.

Lindblad var morfar till textilkonstnären Anna Casparsson
(1861--1961).

I Lindblads rika musikaliska produktion märks 215 sånger, åtskilliga
kammarmusikaliska stycken, operan Frondörerna och två
symfonier. Operan och de båda symfonierna mottogs inte väl av hans
samtid men senare tiders bedömare ser många kvaliteter i
symfonierna. Symfoni nr. 1 uppfördes även i Gewandhaus i Leipzig under
ledning av hans vän Felix Mendelssohn och fick mycket uppskattande
kritik av Robert Schumann i en ledande tysk musiktidskrift. Sångerna
blev mycket uppskattade och renderade honom epitetet ”den svenske
Schubert”. Många av dem är skrivna för sångerskan Jenny Lind.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild
utförd av Johan Gustaf Sandberg 1841.
\end{multicols}